pokito a poko

Det riktiga livet slutade när jag satte mig på planet från Paris. Låtsaslivet började när jag klev av flyget här. Sedan började skolan. Då blev det lite mer allvarligt igen. Skolan är bra. Vi är en liten klass på tre personer denna veckan. Spanskan här är väldigt annorlunda från den i Spanien, jag har däremot klarat mig från grava missförstånd än så länge. (Det som i Spanien betyder "att ta en taxi" betyder här "att få sig ett ligg".) Något man kanske vill undvika.

Att kombinera alla olika sorters liv här är inte lätt. Skola på dagarna och barer på kvällarna resulterar i trötthet. Men det är det värt. Har än så länge tagit taxi till skolan tre av fyra dagar, för samma pris som en enkelresa med Västtrafik kostar. Flott! Har lyckats hitta rätt buss en dag däremot. Den är lite mer ekonomisk då en resa kostar 90 centavos = 2 kr (knappt..)

Jag har även fixat ett argentinskt sim-kort. Nummer kommer så småningom. (Detta betyder alltså att jag inte använder min svenska längre.) Tyvärr kan jag inte messa/ringa till utlandet.

Och just det. Rödvinet är icke att förglömma. Sagolikt gott - för den trevliga summan av 14 kr. (per flaska) Bara det gör ju att man aldrig vill lämna världsdelen! Den största nackdelen tycker jag än så länge är trafiken och avgaserna. Man blir smutsig. I håret, på huden osv osv. Och myggorna. Jag är uppäten. För tillfället har jag 8 myggbett bara i ansiktet. Jag ser ut som om jag hamnat i puberteten några år försent. Inte fagert.