pokito a poko

For familjen, Nina och Nicco har jag avslojat det jag hallt for mig sjalv ett tag. Sa nu ar det val lika bra att fortsatta. Jag kommer hem. Och det gor jag den 22e juli. Klockan 22.05. Pa Landvetter Inrikes. Och pa ett satt ska det blir ganska skont.

Men. Jag langtar till beachen och Ecuador. Jag ser fram emot att komma tillbaka till Buenos for nagra dagar. Jag vet exakt vad jag ska gora, vart jag ska ata (och vad jag ska shoppa!) Samtidigt som Svea lockar lite sa kryper verklighets-radslan sakta sig pa. Tre och en halv vecka kvar av latsasliv och jag ska ta vara pa varenda sekund av det. Med borjan om en timme da vi ska sandboarda. Tank snowboarding fast med sanddyner istallet for snokladda barg.

Lima var en stor stad. Lima var en konstig stad. Lima var en stad som sakta och sakert tog dod pa mig. Lima var en stad jag sag mer av nattetid an dagtid. Lima var kul men intensivt. Lima var en stad som jag ganska sa snabbt lamnade for Ica/Huacachina och sandbradan. Eftersom jag inte kan halla de planer jag gor sa har jag inte lyckats ta mig till stranden annu. Och jag akte soderut istallet for norrut. Men imorgon vantar en 24 timmars bussresa upp till Máncora i norra Peru, med strander, surfing och kanske en och annan kokosnot.