pokito a poko

Vasagatan kl. 02.45 en lördagnatt. Nykter och trött. Omgivningen är full och trött. Och jag funderar på om alla tror att jag är lika onykter som de själva är. Jag tänker på att Vasagatan har blivit farligare på natten - men jag känner mig inte det minsta hotad. Och för att komma fortare hem genar jag över Götabergsgatan. Ensam, frusen och trött. Och tänker på att det finns de som kommer säga till mig att jag borde tagit taxi. Säkert sant, men dyrt tänker jag. När taxi-tanken slår mig står jag redan i hissen. Hemma.