pokito a poko

Det är jag det. "Godmorgon N0llan." "Hur e're N0llan?" "På med skärmen N0llan." För vi har vinröda skärmkepsar på oss. På min står det Pott P1, för det är jag och min klass. Att kepsen är röd betyder också att man inte får ha rött på sig, för då åker man på det. Vad som händer vet jag inte, men jag vill nog inte veta för jag har blivit varnad... Och ställer man en fråga till de s.k. "phösarna" får man i princip alltid svaret "N0llan blir varse." JAG ÄR SÅ JÄVLA TRÖTT PÅ DET SVARET!!! Och det har gått tre dagar...

Men allt verkar bra. Matten kändes väl igen på första föreläsningen men kändes också mest som grekiska. Men idag har jag gjort mina första tal och det är nog som att cykla. Någonstans i bakhuvudet så ringer det en klocka.

Ibland stöter jag på Nina med hennes gula hundmatsskål runt halsen, lika het som skärmkepsen, om inte hetare..! Imorgon är min första sittning och sångerna har phösarna sett till att vi kan. Jag har dem konstant på huvudet och känner mig lätt hjärntvättad. Lite sektliknande är det allt... Nu är det snart sovdags. Det där med att börja pendla och plugga samtidigt tar på krafterna hos en inbiten stadsråtta som brukade gå till jobbet när föreläsningen hållt på en halvtimme. But I like it!