Vardag, kära vardag.
Ekvationer, ekvationer, ekvationer. Och så lite fler ekvationer.
Kompiskärlek på kökslampan.
Detta var före gårdagens städryck. För jag gjorde "misstaget" att styrka mitt finger längs en list. Fingret kom tillbaka kolsvart med nåt pulver på. Kolsvart, med så mycket damm på att det blivit PULVER!! Och sen lyfte jag på bastmattan i hallen. Fyndet blev ett en centimeter tjockt lager av sand och grus. Äckligt. För det är ju inte vår smuts, det är någon annans.
Men nu är det städat och fint. Listerna är vita och golven har lyster istället för någon matt gråaktig nyans.
På lördag ska vi till IKEA. Och så ska vi stor-handla. Kompis-sambo-liv är riktigt mysigt!
I Stockholm vid ett handfat med kran av den gamla typen.
Jag: "Detta pratade vi om på lektionen igår, om anledningen till varför sånna här kranar läcker och varför man bytt ut dem."
Vän: "Men shit, du blir ju typ värsta ingenjören nu ju..!!"
Tystnad. Blick.
Jag: "Joo, det kallas ju civilingenjörsutbildning det jag läser... "
Tysnad. Blick. Gapflabb.
Vilken kille!
Boll i munnen.
Så känns det just nu. För jag har gjort en gastroskopi (inget någon vill göra.. uscha buscha..!) och det var inte trevligt. Då får man i alla fall tandläkarbedövning sprutat i svalget. Banan smakade det men nu är halva munnen som en boll istället. Och jag har bara ätit frukost idag och får inte äta förrän bedövningen släpper. Det jag vill skrika är Det är lite synd om mig!! men det är ju inte det så därför låter jag bli.
Solen skiner i Göteborg och i Stockholm regnar det. IFK ska spela mot AIK i helgen och jag tänkte åka till Råsunda med Peter, min AIK-vän från St Anton. Men det har blivit iskall höst här uppe och förståndet i mig säger att jag inte ska stå ute i 2-3 timmar med en förkylning i kroppen. Vuxenpoäng! (Istället ska jag på sittning, utan alkohol.. också på grund av förkylningen. Jag är lite stolt över mina beslut måste jag säga.)
Jag har tagit mig en funderare på det där med vuxenpoäng. Jag har ju betydligt fler än för några år sedan. Men jag ligger fortfarande i underkant. Många poäng kvar att plocka och det känns rätt skönt att veta att det ligger framför mig. Vi pratade om detta när jag var hemma, Agnes, Beata och jag. Men jag tror att det är lugnt än så länge. Vi har inte blivit helt vuxna än!
SköNt..!
(Det där med att sluta bita på naglarna visade sig svårare än väntat. Fan...)
Se på dina händer, andra gör det!
Ja. Ta nu en titt på dina händer. Vad ser du? Förutom händerna... jo, naglarna. Häromdagen gick jag förbi en skylt där det stod just "Se på dina händer, andra gör det!". Självklart var det en manikyr-studio. Men, än en gång tittade jag på mina händer och tänkte "Man kanske ska sluta bita på naglarna.". Så nu tänkte jag försöka. På allvar. Jag lyckades ju för si sådär ett halvår sedan. Men det höll ju inte så länge. Men nu jävlar...
Uppdatering.
Jag lever. Jag äter antibiotika igen. Jag sprayar även kortison i näsan och sköljer strupen med hostmedicin innehållande morfin. Allt är på topp med andra ord.
Jag har inget internet. Däremot förhoppningsvis en lägenhet tillsammans med Nina. Skolan har kört igång och förutom den brutala förkylningen så gillar jag läget. Det var väl allt för idag tror jag.
Över.
Och.
Ut.
Jag har inget internet. Däremot förhoppningsvis en lägenhet tillsammans med Nina. Skolan har kört igång och förutom den brutala förkylningen så gillar jag läget. Det var väl allt för idag tror jag.
Över.
Och.
Ut.
